Våga krydda maten

Jag tycker att det är så tråkigt när föräldrar ger sina barn smaklös och tråkig mat. Folk säger alltid att makaroner och köttbullar, fiskpinnar och ris och potatismos med korv är typisk barnmat men det är ju för att det är det enda folk ger sina stackars barn. När jag är lat och inte orkar lägga tid och energi på maten serverar jag också sådan mat, men inte varje dag. Barn kan äta mat som smakar något, de kan till och med äta mat som har lite tryck i sig också. Sen är det klart att det varierar från barn till barn hur stark och kryddig maten kan vara, men så är det ju för vuxna också.

Jag önskar att folk vågar krydda barnens mat mer istället för att servera mat som knappt smakar något alls. Barnen vänjer sig vid det de får. Jag tänker likadant kring bönor och grönsaker. Serverar jag det från början kommer han antagligen äta det när han blir äldre utan klagomål. Visst, det kommer finnas mat han inte gillar trots att han har fått det serverat från början, men så är det för oss vuxna också. Man kan inte tycka om allt.

Vilgot, som visserligen är en matglad kille, har hittills ätit allt vi har serverat. Från sex månader har jag serverat mat som innehåller curry, vitlök, tabasco, peppar och tacosalsa och han har glufsat i sig precis allt utan klagomål. Det enda vi rekommenderas att inte servera barnen före ett års ålder är salt.

Jag vill att Vilgot ska vara nyfiken på mat och att han ska tycka att det är en trevlig upplevelse att äta. Därför låter jag honom smaka på allt jag själv äter och dricker om han visar intresse för det (med undantag för en del grejer som t ex energidrycker och alkohol). Eftersom att jag har en väldigt matglad kille visar han ofta intresse för det jag äter så han har smakat på skalet på chilinötter, aioli, vinägerchips, kidneybönor, lakritsklubba, cous cous, chili cheese crunchers och massa annat. Det finns inget den killen inte äter.