måndag 27 februari 2012

Friheten att få välja själv

Jag såg nyss foton på den nya lilla prinsessan. Tänk att den där lilla plutten, som inte ens hunnit se dagsljuset en vecka, redan har sin framtid planerad. Tänk om hon visste hur frihetsberövad hon redan är. Visst, hon kommer antagligen ha en jättefin uppväxt och kommer förhoppningsvis få vara barn så länge som man ska få vara barn, men det är lik förbannat redan bestämt vad hon ska göra. Syftet med hennes existens är redan bestämt av någon helt annan. För folket är hon mer prinsessa än ett vanligt barn. Inte ens en vecka gammal och redan en offentlig person. Det känns tragiskt.

Jag är så glad att jag är en helt vanlig person som har fått friheten att välja hur mitt liv ska se ut. Jag är så glad att jag kan erbjuda Vilgot den friheten att få välja själv vem och vad han vill vara.

bekräftelse

En av de absolut bästa grejerna jag vet är när jag ska söva Vilgot liggandes. Ibland sitter jag med honom i famnen och det är också mysigt, men annars ligger vi ner i sängen. Då ligger han tätt intill mig och lägger oftast ena handen på min bröstkorg och liksom drar med handen fram och tillbaka. Klappar så fint. När han gjorde det häromdagen låg jag och tänkte på att jag måste skriva ett inlägg om det och försökte känna efter hur det faktiskt kändes inombords. Det låter cheesy som fan och jag kan nästan inte skriva det, så fånigt det känns, men jag fick fysiskt ont i magen. Jag älskar honom så mycket att det fysiskt gör ont. För att fortsätta på ostvägen får jag faktiskt ibland en klump i halsen när jag tänker på att jag älskar honom. Jag är inte alls i närheten av att gråta, men klumpen sätter sig där. Jag är så stolt över att ha ett så fint barn. Det är jävla märkligt att kroppen reagerar så och det känns som sagt ganska fånigt, men det är sant.

Det som jag tror gör det så härligt är att det är en slags bekräftelse på min kärlek för honom. Jag kan pussa och krama om honom men han kan ju inte riktigt göra samma sak tillbaka än. Så när han ligger så tätt intill och är alldeles lugn och klappar på mig med sin mjuka hand tar jag det som ett svar på alla mina pussar och kramar. Han är så trygg med mig att han kan ligga där med slutna ögon och klappa i lugn och ro.

lördag 25 februari 2012

Nya smaker

Ofta när Vilgot ska ta sin första tugga av maten gör han en min som säger att han inte tycker om smaken. Nästa tugga och alla efter det smakar däremot jättebra, om det inte är broccoli förstås för då smakar alla tuggor äckligt.

När jag och Malin var på Claras café igår och käkade lunch fick Vilgot smaka på både gurka och morot och tyckte att det var minst sagt intressanta smaker.




Han är så jäkla söt, mitt barn. Den bästa som finns!

amningen

Jag håller ju på att avvänja oss vid amning på arbetstid eftersom att jag ska börja jobba på Torsdag. Hittills har det gått galant. Igår ammade jag först kl 17 och det var också då det slog mig att bara mitt vänstra bröst var sprängfyllt. Det högra var precis som vanligt. Är inte det konstigt? Någon som har varit med om samma sak?

Jag har hela tiden ammat Vilgot med båda brösten och båda har blivit sprängfyllda efter några timmars icke-amning, tills nu. Det högra kanske har anpassat sig redan. Märkligt! På ca 30 timmar har jag bara ammat Vilgot en gång på det högra bröstet och det är först nu det börjar bli lite spänt. Visserligen har jag bara ammat en gång på det vänstra också, men det har varit fyllt hela tiden och så har jag behövt pumpa två gånger nu på morgonkvisten eftersom att jag var ute på krogen igår.

torsdag 23 februari 2012

you gotta love the flaska!

Vilgot tog sig en liten sovmorgon idag så vi vaknade inte förrän kl 9 och han var på supergott humör så vi låg kvar i sängen en lång stund och log mot varandra. Det var mysigt. Gröten fick han kring 10-tiden och en timme senare åkte hela familjen iväg till Norrköping. Vilgot brukar ju sova en timme eller två på förmiddagen så i bilen fick han en nästan full flaska ersättning, dvs 120 ml, och somnade sött i bilbarnstolen medan vi rullade mot peking.

Väl framme lämnade vi in Christians dator på lagning. Han köpte datorn 1/3 förra året och den gick sönder kort efter det och nu äntligen, sådär en vecka innan garantin går ut, lämnade han in den. Det var väl på tiden! Det är lite roligt, jag kan se vissa likheter mellan min far och min sambo.

Vi gick vidare till Ingelsta köpcentrum och strosade omkring lite i affärerna. Av en slump sprang vi på Christians son och hans mamma och lillebror. Av alla ställen de kunde ha varit på råkade de befinna sig precis där vi var. Vad är oddsen för det egentligen..

Sedan var det dags för lunch. Vilgot fick puré och sen lite banan till efterrätt. Jag åt världens godaste lasagne och Christian tog hamburgare. När vi var klara passade jag på att göra i ordning en flaska till med ersättning till nästa mål. När Vilgots humör senare började tryta plockade jag fram flaskan med ersättning och gav honom den när han låg i vagnen. Helt sjukt smidigt! Han somnade nästan direkt och sov länge, länge.

Det här med flaska är asnice. Man kan ge den nästan var man än befinner sig utan något krångel. Om jag hade behövt amma honom hade jag behövt gå och sätta mig någonstans och sådär. Nu behöver jag bara plocka fram flaskan och poff så sov han.

När vi kom hem var klockan strax efter 16 och jag hade då inte ammat på säkert 9-10 timmar. Bra jobbat tycker jag! Framförallt det ena bröstet var sprängfyllt så jag bestämde mig för att vi hade varit tillräckligt duktiga för dagen. Flaskan i all ära, men det är faktiskt ganska mysigt att han sin plutt i famnen trots allt.

Imorn fortsätter vi med avvänjningen och jag hoppas att det går lika smidigt som idag!

det där med körkort då

Om det är någon som har missat det så har Laholms kommun betalat några invandrares körkort för att öka möjligheten för de personerna att få ett arbete. Jag skriver inte om det här för att diskutera om det är rätt eller fel. Jag vill istället skriva om allas reaktioner kring detta. Jag har inte hittills märkt av en enda positiv reaktion på detta, bara väldigt många arga, upprörda och negativa.  Folk är arga över att deras kära skattepengar läggs på invandrares körkort.

Efter att ha läst om det här, på Sveriges Radio har jag insett att folk inte verkar läsa så noggrant vad som faktiskt står. De är väl för upptagna med att vara arga och berätta för omvärlden om sin frustration efter att ha läst rubriken.

Körkorten är betalda med skattepengar. Ja. Att det sen är skattepengar som, oavsett vad de spenderas på, skulle gått till kommunens arbete med flyktingar ändå verkar vara något som folk har missat. Vad man sen tycker om det är en annan sak. Men min uppfattning är att många har missat den detaljen och gått direkt till att reagera starkt. Visst, de kanske hade reagerat lika starkt oavsett men det stör mig att vi ofta tar för givet att saker är på ett visst sätt.

Jag vill inte att mina skattepengar ska gå till någon annans körkort. Nej, visst, det vill väl inte jag heller men riktigt så simpelt är det inte. Våra skattepengar är fördelade på alla kommuner och på olika områden inom kommunerna. Medan Laholms kommun valde att lägga sina skattepengar för arbete med flyktingar på körkort åt 29 invandrare, gjorde en annan kommun något annat med sina pengar. Om du nu ogillar vad Laholms kommun gjorde med sina pengar kanske du är jättenöjd med vad 10 andra kommuner gjorde med sina. Men det vet du inte, för det har inte tidningarna skrivit om.

Något som stör mig ännu mer är vilka folk väljer att lägga skulden på. Det är inte Laholms kommun de är arga på i alla fall, det ska ni veta. Det är "den nyanlände mohammed" och "de där invandrarna" som får ta skulden många gånger. Förlåt så jävla mycket då för att jag tackar och tar emot - skulle jag ha tänkt om det var jag som var "den där nyanlände mohammed" som folk pratar om. Som att det skulle vara invandrarnas fel att Laholms kommun valde att lägga pengarna på körkort. Sveriges kommuner satsar på invandrarna och invandrarna får indirekt ta skiten från den del Sveriges befolkning som inte gillar det. Om ni nu blir så arga att ni måste prata skit kan ni väl i alla fall ha vett nog att lägga skiten på rätt ställe.

tisdag 21 februari 2012

Klaga

När jag och Elin lunchade idag pratade vi om att man, som föräldraledig, ibland inte blir tagen på allvar. Folk verkar ha en uppfattning om att vi inte gör något alls om dagarna och att allt är en dans på rosor. Visst, det är mycket slappare och skönare att vara föräldraledig än att jobba eller studera, men det innebär inte att det aldrig är jobbigt.

Precis som att folk klagar över sina kollegor eller irriterande lärare, sina arbetsuppgifter eller tentor måste vi få klaga över att våra bebisar vägrar sova. Men om du nu tycker att det är så jobbigt kanske du inte borde ha skaffat barn är en kommentar jag har fått höra. Det skulle aldrig någon som arbetar eller studerar få höra. Om du nu tycker att det är så jobbigt kanske du inte borde ha skaffat dig ett jobb/en utbildning. Jag älskar mitt barn, men jag kan bli tokig på honom när han kämpar för sitt liv att hålla sig vaken när han är tröttare än tröttast eller när han vägrar äta trots att han egentligen är hungrig. 

Att vara föräldraledig innebär en del sköna stunder där man får umgås och ha det trevligt både med sin bebis men också med andra nära och kära. Där man får ligga en timme i sängen mitt på dagen och leka med personen man älskar allra mest. Det innebär också en hel del osköna stunder där man spenderar 1 timme på att bara gå omkring med sin bebis på armen för att han gråter så fort man lägger ner honom, där man måste underhålla sin uttråkade och kanske lite trötta bebis oavsett hur hög feber man själv har eller hur trött man råkar vara. Det innebär också att man måste hoppa in i duschen, dammsuga lägenheten och/eller ta hand om disken när bebisen precis har somnat, inte när du känner för det utan när din bebis bestämmer att du har tid - för att det i princip är helt omöjligt att i lugn och ro kunna göra de grejerna när han är vaken. Det är definitivt värt det, men jag skulle ljuga om jag sa att det var frid och fröjd hela tiden.

bränna barnbidraget

Idag har jag och Elin vandrat på stan med våra söta små. Vi började med att luncha och efter det gick vi på shoppningrunda med målet att bränna upp barnbidraget. Tyvärr är bebiskläderna just nu ganska tråkiga om du frågar mig. Det är alldeles för lite färg och roliga mönster. Allt går i vitt och blått typ. Jag hoppas på mer färg nu när våren och sommaren närmar sig.

Jag kom hem med några plagg i alla fall. Det blev fyra par byxor, en body och en vårjacka åt lillen. Jakan, som är köpt på KappAhl, är det enda plagget som inte är köpt på Lindex.

Jag är riktigt nöjd över vårjackan. Det var ju sånt härligt vårväder idag att det blev alldeles för varmt för Vilgot att sitta med ovve i sin åkpåse. En bra ursäkt till att köpa en vårjacka tycker jag! Ordinarie pris för jackan är 199 kr men jag blev medlem och fick 50 kr i välkomstrabatt så jag betalade bara 149 kr. Nice!





fredag 17 februari 2012

Smör för själen

Det blir lätt att jag inte uppdaterar bloggen så ofta som jag skulle vilja när jag är uppe i Stockholm. Är upptagen med att umgås med familjen.

Idag tog jag, mamma och Alex en promenad till Huddinge Centrum. Det var mer eller mindre ett träningspass att skjuta vagnen framför sig i all snömodd. Mamma skämde bort nubb nubb med en pyjamas och ett par awesome hängselbyxor från Lindex. Jag hittade ett par röda fejkjeans till honom som jag blev förälskad i och tänkte att jag skulle köpa dem när barnbidraget har kommit. Senare visade det sig att barnbidraget redan har kommit, men det är väl ingen brådska. Det som var så bra med byxorna var att de såg ut som riktiga jeans men är typ bomull eller nåt sånt. Mjuka och sköna!

Till kvällsmat blev det en grym fläskfilégryta som jag och mamma lagade. För er som vill tillaga den innehåller den fläskfilémedaljonger, knaperstekt bacon i bitar, finhackade soltorkade tomater, lök, massa creme fraiche, tomatpuré, lite soja, kalvfond, salt och peppar. Go nuts!

Under kvällen har Vilgot varit väldigt envis med att inte sova. Han har varit riktigt jävla astrött men vägrat sova. Det resulterade först i övertrötthet och asgarv åt precis allt. Jag har aldrig hört honom skratta så hysteriskt förut. Det var som smör för själen.



En stund senare vände det såklart och han grät istället hysteriskt. Jag fick honom att somna men han har vaknat flera gånger under kvällen och den enda som har dugt åt honom är jag.

tisdag 14 februari 2012

Alla hjärtans dag update

Jag fick en Aladdin chokladask när Christian kom hem <3

Stockholm

Jag har varit lite seg på att uppdatera bloggen på sista tiden. Jag ursäktar mig med att jag har varit sjuk, tagit hand om sjuk bebis och sedan haft min pappa på besök.

I morgon åker jag till Stockholm och hälsar på i några dagar. Mamma var här nere för några veckor sen och fick inte en tillräckligt stor knubbisdos så hon bokade tågbiljetter åt mig. Jag blir iväg Onsdag till Måndag. Det ska bli kul! Mamma ska hjälpa mig att komma igång med mitt lilla syprojekt. Jag har ju fått för mig att jag ska sy ett eget barnvagnshänge med lite snygga tyger jag har köpt på second hand.

När jag kommer hem från Stockholm har jag bara 1½ vecka kvar innan det blir jobb i två månader. Det känns lite ångestladdat. Det är dock skönt att jag ska va ledig några månader till efter det. Nu är det hög tid att börja vänja av både mig och Vilgot från amningen. Annars måste jag jobba med sprängfyllda bröst och det gör svinont så det vill jag inte. Jag har tänkt att han ska få ersättning de gånger jag vanligtvis har ammat honom under de timmarna jag kommer vara iväg och jobba. På kvällar och nätter fortsätter jag amma som vanligt.

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag börjar bra! Christian gick upp före mig och bytte blöja och serverade gröt till Vilgot. Minns inte sist jag fick en sovmorgon så det var väldigt uppskattat! Vem behöver presenter när man kan få sovmorgon istället.

Nu är Christian iväg en stund till en kompis men han kändes lite lurig när han gick så när han kommer hem kanske han har med sig någon liten överraskning till mig. Kan ju alltid hoppas!

Vi gör inte en jättestor grej av den här dagen men vi brukar alltid göra något litet för varandra. Det kan vara något så litet som att mysa ihop oss i soffan och se en film, unna oss hämtmat eller gå på bio om vi slår på stort. Nu när vi har bebis blir det nog ingen bio, men en film skulle faktiskt sitta fint.

Ha en härlig alla hjärtans dag hörni!

söndag 12 februari 2012

Grattis Christian

Christian fyller 25 år idag och stackarn är hemma från jobbet eftersom att han fortfarande är sjuk. Men om man ser det på den ljusa sidan slipper han jobba på sin födelsedag!

Jag gick upp lite efter kl 8 som vanligt med Vilgot som fick gröt till frukost. Han slukade gröten snabbt! Sen sövde jag honom och satte igång med bakningen. Christian är inte mycket för att fira sin födelsedag och hade till och med glömt bort att han fyller idag, men med mig som sällskap kommer han inte undan! I'm the queen of födelsedagar. Jag tycker att man ska ta för sig på sin dag och fira den ordentligt.

Jag googlade fram ett chokladsockerkaksrecept (världens längsta ord?) och gjorde en vanlig sockerkaka. Jag hade i mer socker och kakao för att jag tyckte att det smakade lite mesigt och så hade jag i mer mjöl för att smeten var mer som en soppa än en smet. Den skulle va inne 40 minuter men nyss när jag skulle ta ut den var den fortfarande rinnig så vi får se hur länge den behöver vara inne. När jag hade stoppat in kakan i ugnen gjorde jag en glasyr med kaffe och crème de cacao och så hackade jag mandlar som jag ska ha i kakan sen.

Nu väntar jag på att kakan ska bli färdig så att den kan få svalna. Därefter ska jag skära upp den på mitten, badda på crème de cacao, bre på glasyren och strössla på mandlarna och lägga på den övre kakan så att det blir som en tårta. Jag kanske har glasyr ovanpå med lite hackad mandel som garnityr också. Jag kör lite på känn.

I övrigt vet jag inte vad dagen har att erbjuda, det är ju Christians dag så han får bestämma.

Grattis älskling!

fredag 10 februari 2012

make me babies

Det finns en hemsida där man laddar upp en bild på sig själv och en bild på sin partner, eller vem man nu vill, och så får man en bild på hur ens gemensamma barn skulle kunna se ut. Jag har lekt med den hemsidan innan jag fick barn och fick frekkin ugly babies. Nu när vi har världens sötaste barn tillsammans var jag ju bara tvungen att prova och jämföra!







Familjefilm

Hej mamma, pappa och Sara!

Eftersom att ni inte får träffa Vilgot så ofta får ni en liten film som visar en grej han precis har lärt sig.

solstrålen

I två dagar nu har knubbis varit sig själv igen. Det är klart för mig nu att problemet med amningen hade att göra med hans förkylning och feber, för det går bra igen. Han har också varit en solstråle stundvis de senaste två dagarna, blandat med gnäll förstås men så ser livet ut med en bebis.

Jag älskar när han är på sådär riktigt bra humör. Då ler han mest hela tiden och ser väldigt busig ut. Ögonen lyser och tungan åker ut och in av någon anledning och det är så himla sött. Och så har han så nära till skratt när han är på bra humör, då är det bäst att passa på! Jag brukar halvligga i soffan och sätta honom på min mage med mina lår som stöd för hans överkropp och busa på som en galning. Det är bland det bästa som finns! Hans leende och skratt får mitt hjärta att smälta. Klyshigt, jag vet, men sant.

Ljudkvalitén på min mobil suger tyvärr, men det var vad jag hade nära till hands just då. 

tisdag 7 februari 2012

Bra natt

Inatt hade jag nog feber. Kroppen värkte och två timmars sömn kändes som en hel natt, fast utan att man känner sig utsövd då. Jag somnade kring tolv och drömde en massa obehagliga och intensiva drömmar och vaknade kring två på natten. Christian satt och spelade en pokerturnering som han sedan vann. Jag gick upp och berättade om mina konstiga drömmar och gick sen och la mig igen. Sen vaknade jag nog bara en eller två gånger till.

Vilgot, mitt älskade barn, var väldigt snäll den här natten måste jag säga. Jag minns bara ett tillfälle som han låg och halvgnällde och då kan det faktiskt ha berott på mig till och med. Jag kör ju som sagt på autopilot när jag är tillräckligt trött och försöker då automatiskt amma honom. Vid samma tillfälle vaknade jag till och tänkte ge honom bröstet igen men insåg då att han låg och sov. Det kan ha varit så att jag hade försökt amma honom flera gånger trots att han sov och då är det ju inte helt konstigt om han ligger och gnäller. Efter det la jag honom i hans säng igen och kan inte minnas att jag har plockat upp honom efter det. Jag måste ha gjort det för vi vaknade i samma säng nu på morgonen, men jag minns det inte alls.

Vi vaknade av mitt dumma alarm på mobilen klockan 8 men Vilgot var snäll nog att ligga och leka med kudden i tystnad så att jag kunde sova vidare. Kort efter det somnade han om så att vi kunde få sovmorgon till halv elva. Christian, som också är sjuk, sov som en stock hela tiden. Det var han värd efter att ha suttit och spelat pokerturnering halva natten och sedan vinna hela skiten. Han är så jävla grym!

måndag 6 februari 2012

Sov du lilla ungjäv.. hrm.. videung

Jag vet inte om det beror på hans förkylning eller kanske den nya tanden, men han är skitsvår att söva nu plötsligt. Det gör mig fullständigt galen och får mig att säga saker jag skäms över efteråt! Han börjar äta och håller till och med på att somna ibland men så plötsligt släpper han, vänder bort kroppen och huvudet och blir jättegnällig och ledsen/arg. När jag försöker vända tillbaka honom så att han kan ta bröstet igen, som jag kunde göra förr, blir han bara ännu argare. Dag som natt krånglar han. Inatt när han vaknade och grät gjorde han så direkt när jag skulle amma honom. Trots att han knappt var vaken. Då satte jag mig upp med honom liggandes i knät och DÅ började han äta som tur var.

Det är så jävla jobbigt, framförallt nu när vi alla är sjuka. Han har alltid varit så duktig på att sova. Jag fattar inte varför han nu plötsligt vägrar. Det känns som att han försöker hålla sig vaken. Någon som känner igen sig?

söndag 5 februari 2012

autopilot

Vilgot har världens slemhosta, stackarn. Natten till idag hostade han massor och vaknade stup i kvarten. Jag är alltid så trött om nätterna så jag kör på autopilot och har egentligen ingen koll på vad som händer. Min autopilot går direkt på amning men det är inte alltid amning som är lösningen på problemet och de gångerna resulterar det med att vi får noll sömn typ. Inatt var en sån natt. När klockan var typ 3.30 gick min autopilot över till ett mer medveten nivå så då bytte jag blöja på honom ifall att det var blöjan som var problemet. Efter det somnade jag om illa kvickt så jag vet faktiskt inte om han sov bra efter det.

Idag vaknade jag med jobbig hosta och mådde allmänt dåligt så han har väl smittat mig. Nu på kvällen har Christian mått sämre och sämre så han är väl också smittad med basilluskerna.

fredag 3 februari 2012

Tand!

Snart är det dags för Vilgots första tand att ploppa upp. Han har en vass liten kant som sticker upp i underkäken och den befinner sig ganska precis i mitten så jag har faktiskt inte kunnat avgöra om det är den högra eller vänstra tanden som är på väg. Jag tror att det är den högra, för honom alltså. Dvs vänster för mig.

Jag är glad att det är en tand i underkäken. När han ammar kommer tungan ligga i vägen för tanden. Vi får hoppas att tänderna på överkäken inte växer ut förrän jag har slutat amma. Sköna bitmärken eller skavsår för den delen. Nej tack!

babymonitor

Jag och Christian var alldeles nyss nere på gatan och kopplade in Kevins bilbarnstol. Det går att göra själv, men när det är svinkallt ute och rätt så mörkt är det skönare att vara två. Men, var hade ni Vilgot då? frågar ni er. Jo, han låg och sov så gott i sängen medan vi satt ute i kylan med bilbarnstolen.

Vi har ingen babymonitor men med dagens teknologi behöver man inte sånt så länge man råkar ha två mobiltelefoner till hands. Eftersom att i princip alla har minst en telefon var nu för tiden är det inga problem. Jag laddade hem en babymonitor-app som, utifrån de inställningarna jag ställt in, ringer upp Christian när Vilgot gråter. Skitbra!

Jag har valt att sätta inställningarna på appen högt så att mobilen skulle kunna ringa Christian så fort som möjligt. Jag valde att ställa in appen så att den är känslig för ljud och att ljudet inte måste låta speciellt länge innan mobilen ringer. Det går att ställa in utifrån sin bebis. Alla bebisar gråter på olika sätt och olika högt och man kan befinna sig olika långt bort från sin bebis. Eftersom att vi var nere på gatan kändes det bra att ha så höga inställningar som möjligt.

Höger och vänster

Idag slog det mig att jag har lagt skeden i Vilgots vänstra hand varje gång jag vill att han ska mata sig själv.. Känner mig lite puckad.  Han använder höger hand oftare än vänster så jag gissar mig till att han är högerhänt. Visst, visst. Bebisar har rätt taskig motorik från början vilket gör att de ofta missar munnen oavsett vilken hand de använder, men det kan ju va schysst att börja med den handen han behärskar bäst. När det slog mig provade jag att sätta skeden i hans högra hand och då träffade han munnen på en gång. Sen råkar han vara en lat jävel så han ville bara äta tre skedar själv. Resten ville han bli matad. Latmask!

Jag har också upptäckt (tror jag) att han än så länge föredrar när jag inte blandar olika ingredienser. I början fick han bara en ingrediens i taget men sen gick jag över till att blanda ihop två eller ibland tre ingredienser, tex potatis och majs, och också hela maträtter. Jag tänkte att det måste vara tråkigt att sitta och käka bara potatis liksom, men kanske inte då. Jag tror att det kan var anledningen till att han inte är lika glad i att äta som han var de första veckorna.

Till kvällsmat idag fick han först en kub med palsternacka och det åt han utan problem. Efter det fick han en kub med sötpotatis och det var lika gott det. Jag ska prova att hålla det enkelt framöver så får vi se om det är så som jag tror. Han kanske inte är redo att köra i den takten vi har tänkt. Om det är så får vi fortsätta i hans takt och så får Christian ge ersättning när jag jobbar.