lördag 25 februari 2012

Nya smaker

Ofta när Vilgot ska ta sin första tugga av maten gör han en min som säger att han inte tycker om smaken. Nästa tugga och alla efter det smakar däremot jättebra, om det inte är broccoli förstås för då smakar alla tuggor äckligt.

När jag och Malin var på Claras café igår och käkade lunch fick Vilgot smaka på både gurka och morot och tyckte att det var minst sagt intressanta smaker.




Han är så jäkla söt, mitt barn. Den bästa som finns!

2 kommentarer:

  1. Jaha men då har vi ju ammat lika haha. Men ja, himla konstigt. Men amningen har börjat strula för mig IGEN, har fått ge tillägg två ggr på kvällen nu. Vet inte hur jag ska göra, nu ammar jag två hela måltider plus en hel på natten, känns ju knappt lönt att fortsätta men å andra sidan är det väl bara fortsätta och sinar det så sinar det.

    Jag har bara fått positiva reaktioner på att börja jobba heltid tidigt, utom livs "styvfarmor" som inte verkade fatta att alex också är förälder. Men det tycker jag har varit skönt, att folk är glada för att man fått jobb istället för att ifrågasätta att man börjar jobba.

    Jag känner väl lite samma sak om att vara borta. Tid är ju relativt också. Jag skulle dö om jag satt hemma själv en hel dag utan henne men har jag saker att göra så är ju tankarna ockuperade. Men jag ska snart, oklart när, sova borta 3 nätter när jag ska på internutbildning. Det kommer bli jävligt tufft.

    Jag har börjat jobba på arbetsförmedlingen som arbetsförmedlare, passar mig perfekt och jag vill gärna jobba på en statlig myndighet så jag är jätte glad & nöjd!

    SvaraRadera
  2. Hemskt att säga men vad skönt att jag inte är den enda som varit med om en bebis som rullade i backen. Jag som annars brukar oroa mig för allt och inget jämt och ständigt har varit coollugn resten av dagen. Liv har varit på bra humör och skrattat, busat och fortsatt rulla. Hon har iofs en väldigt präktig bula i pannan men den lugnar mig faktiskt, pannan känns som det lämpligaste stället att slå i, hade nog varit värre med bakhuvudet. Jag tänker som du resonerade om sprutorna, man får i alla fall vara där och trösta!

    SvaraRadera