Två månader

Det känns som att Vilgot har funnits till i flera år nästan, men i själva verket är han bara 2 månader. Han blir exakt 2 månader idag (läs igår eftersom att klockan är efter midnatt). Tänk allt han har lärt sig på den korta tiden. Han kan hålla upp sitt huvud själv. Han kan le, han kan skratta. Han kan stå med hjälp och han kan sparka. Han kan jollra och babbla. Han kan hålla mig i fingret. Han kan visa att han förstår genom sin mimik och sina blickar. Han kan flörta och har fått mig på fall sedan dag 1.

Jag har alltid tyckt att mammor som kastar hjärtan och kärleksförklaringar över sina barn dag ut och dag in på internet är ganska fåniga, men nu när jag själv är en såndär fånig mamma förstår jag varför. Jag blir mer och mer förälskad i honom för varje dag som går. Som jag känner för honom nu kände jag inte i början. Jag kan inte med min vildaste fantasi ens försöka föreställa mig hur jag kommer känna för honom om några år. Inte om känslan gror med tiden som den har gjort hittills. Han är bra fin min Vilgot!

Filodeg is the shit!

Nattsnacks är bäst!

När jag och min syster Sofie var i Grekland sommaren -08 åt vi på en restaurang där de serverade filodegsknyten med fetaost och det är bland det godaste jag har ätit. Sedan dess har jag drömt om de där goda knytena. Och så idag, när vi var och handlade, såg jag plötsligt att de sålde filodeg på coop och slog till.

När klockan började närma sig midnatt kurrade det till i magen. Jag är svag för småplock och älskar massa spännande knyten med mat så jag ställde mig och gjorde fetaostknyten och nån baklavainspirerad grej. Ska strax ta ur dem ur ugnen. Hoppas, hoppas att det smakar!

Lyckliga barn ger lyckliga föräldrar!

Hehe! Det förra inlägget skulle handla om min sons bubbliga mage men så blev det ju inte.. Tar det här istället då.

Han har haft det lite småknöligt med magen på senaste tiden. När han äter tar han stora, glupska klunkar och det hörs från flera meters håll att han sväljer mycket luft när han äter. Så helt konstigt är det inte att man sen kan spela trummor på hans lilla mage, så uppblåst som den blir. Vissa gånger lyckas han rapa upp luften eller prutta ut den, men så händer det ibland att luften på något sätt fastnar i magen och då blir det hus i helvete.

Stackarn skriker och krampar med sin lilla kropp och det finns egentligen inget man kan göra i de situationerna. Jag har fått lära mig att man ska massera magen medsols och att man kan lägga honom på ens armar så att han tittar ner mot marken. Då har man händerna på magen och tydligen ska det hjälpa. Till slut går det ju över.

Han bajsar inte alls lika ofta som för några veckor sedan heller. Jag vet inte om det beror på att han blir äldre eller om det hör samman med magknipen eller om det är nån kombo av dem två..

Nu har jag börjat använda minifom och tycker nog att det gör lite skillnad. Han ska ju få 10 droppar strax före varje måltid och det är faktiskt enklare att komma ihåg än jag trodde. Jag började med det för några dagar sedan och det känns som att han bajsar oftare nu och som att magknipen inte kommer lika ofta. Yay för minifom!

Supermamman

Igår gick jag sjukt jävla långt! Först gick jag med några mammor till Lambohov där vi hade knytisfika och senare gick jag hela vägen hem också. Senare på kvällen skulle jag och Malin ta bussen till HG men så missade vi den och bestämde oss för att gå dit istället. När vi hade dansat i flera timmar och det var dags att bege sig hemåt så gick vi hela vägen hem. Det gjorde lite ont i fötterna när jag gick och la mig för natten, dvs kl. 4.30..

Vilgot sov så sött när jag kom hem och hade precis ätit så då trodde jag att jag skulle slippa nattmatningen, men tji fick jag! Han vaknade typ kl 6 och ville äta igen! Han brukar inte äta så tätt på natten annars, men det var bara att gå upp och värma på ersättningen.

Jag måste säga att jag känner mig lite som en supermamma som orkar hålla igång både med promenader och krogrundor för att sedan kliva upp mitt i natten och fixa krubb åt lillkillen. För att inte tala om allt jag har gjort idag! Jag har veckohandlat, diskat och städat i ordning köket lite. Good for me!

Såhär på eftermiddagen/kvällen börjar tröttheten komma ikapp och därför känns det extra passande och väldigt mysigt att jag ska på filmkväll hos Elin och Jerre ikväll! Det blir en av mina favoritiflmer, The Producers, som jag har sett säkert 4-5 gånger nu. Den är till och med så bra att jag har gått på musikaluppsättningen av filmen i Stockholm för några år sen. Se den!! Filmen alltså, musikalen går nog inte längre..

föräldraträff

Idag var jag på den första föräldraträffen, det var mitt på dagen så Christian kunde inte följa med. Föräldraträffar anordnas av bvc (och kvinnohälsan tror jag). Man placeras i en grupp med andra föräldrapar som har barn födda ungefär samtidigt som ditt barn. I vår grupp fanns en pojke som är född samma dag som Vilgot, det tyckte jag var lite häftigt.

På träffen presenterade vi oss och berättade om oss själva, om våra förlossningar och lite sånt. Det blev lite allmänt snack om bebisgrejer också. Vi snackade om det här med plötslig spädbarnsdöd och huruvida barnet ska ligga på mage, sida eller rygg och lite sånt och många föräldrar, framförallt de lite äldre, verkade vara så oroliga för sina barn. Jag upplevde ganska kort inpå träffen att jag ändå har en rätt avslappnad och lugn inställning till min mammaroll och allt det där. I alla fall i förhållande till några av föräldrarna där.

Jag tror att man ska ta många råd med en nypa salt. Det här med vilken sida man ska sova på går ju i mode. Nu är det absolut förbjudet att lägga bebisen på mage för då ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd. När jag var bebis skulle man absolut lägga bebisen på mage. Om tusentals bebisar har sovit på mage natt efter natt för 20 år sedan utan problem borde det inte göra nån skillnad om de gör det nu. Sen finns det självklart tragiska fall där bebisar faktiskt dör av plötslig spädbarnsdöd, men personligen tror jag inte att det främst handlar om vilken sida av kroppen de har legat på när de har sovit. I så fall låter det troligare att det skulle bero på att barnet har varit för omstoppat och varmt, men jag spekulerar bara. Hur som helst tycker jag att man ska läsa av sitt barn och följa barnets behov istället för att följa nån fånig mall som går i mode.

rutinerna

När Vilgot äter händer en av två saker. Antingen blir han mätt och belåten och är superpigg och glad i typ 1½ timme. Sen börjar han bli lite grinig och då är det dags för nästa mål. På dagarna nöjer han sig oftast med att ligga och chilla och prata för sig själv en stor del av den där superpigga stunden, men på kvällarna kräver han att få hoppa omkring och bli underhållen.

Sker alternativ två slocknar han när han börjar känna sig mätt och sover oftast i två timmar, men någon gång under dagen tar han en lite längre sovstund. Nu under kvällen när nattningsrutinen satte igång var han superduktig och valde det sistnämnda alternativet.


Jag ammade honom 19.30 och sen sov han i nästan prick två timmar. Då var det dags för mat igen 21.30 och sen somnade han direkt efter det. Lite mindre än två timmar efter det (23.10) ville han käka igen och somnade återigen direkt efter maten. Detta är minst sagt ovanligt för vår lilla nattuggla som nästan alltid är jättevaken och aktiv på kvällarna.

Min gissnings nu är att han kommer sova till typ 6 på morgonen, med ev. ett mål däremellan klockan 1. Det händer ibland. Gud vad ointressant för typ alla förutom mig själv.

Anledningen till att jag skriver upp tiderna är dels för att jag gillar att lista upp saker, men främst för att hålla koll på hans rutiner. Jag ska börja skriva upp tiderna han sover, äter och byter blöja i några dagar för att se om han faktiskt har nån rutin som jag inte riktigt ser. Det kan ju vara svårt att märka av sånt när man själv är i det.

Ett steg fram

När jag öppnade ögonen i morse möttes jag av ett stort leende. Det finns så många människor där ute som inte har en aning om vad de går miste om! Att vakna till ett sådant ansikte gör mig lyckligare om dagarna, jag känner mig som en lugnare och lyckligare människa sen Vilgot kom.

Jag fick ett litet ryck när jag hade gått upp och skulle klä på skrutten, så jag gick igenom alla hans kläder i storlek 56 och 62 och sa hej då till några av de gamla och hej till de nya redan nu. Hade ju tänkt vänta en vecka, men det är ju rätt kul att börja använda nya plagg även om det är lite vemodigt att byta storlek.

Även om han fortfarande sover nästan lika mycket som ett nyfött barn så märks det att han utvecklas en hel del. Han babblar och ler och insuper omgivningen med största fokus. Han kämpar för fullt med benen och vill jobba med kroppen mer än han kan. Han sover längre stunder och på nätterna ammar han oftast bara en gång, kring klockan 6 på morgonen. Kvällsamningen sker kring 23 nån gång, det blir 7 timmars uppehåll! Lite skillnad från hur det var i början när han skulle ha mat var tredje timma.

Tiden går jävligt fort, nästan för fort!

sexveckorskontroll

Idag har vi varit på bvc på Vilgots 6-veckorskontroll, trots att han blir 8 veckor imorgon. Bättre sent än aldrig. Vi fick veta att vi har ett perfekt barn och det är ju betryggande. Men det var ju inget jag inte redan visste.

Vi tog vikt och längd. Det var på tiden kände jag, det var ju två veckor sen sist. Nu är väger han 6145 gram och är 62 cm lång. En stor grabb minsann, typ som en tremånaders tror jag. Ändå drar han fortfarande storlek 56 i sina bodys och faktiskt storlek 50 i några byxor. Det är riktigt konstigt tycker jag.

Vissa plagg är ju rätt stora för sin storlek så det kan väl kanske vara en bidragande anledning, men han är ju inte så stor runt magen som bebisar kan vara så min teori är att han fyller ut kläderna på längden istället för på bredden och att han därför kan ha kläderna så länge. Om en vecka eller så borde det dock vara dags att säga adjö till de flesta plaggen och hälsa en del av 62orna välkomna. Som sagt skiljer sig storleken på storlekarna, om ni fattar vad jag menar, så det sker successivt.

Ett tips på hur ni kan använda byxor lite längre på era bebisar är att vika upp mudden när byxorna börjar sitta lite "för långt ner" på magen. Och vika ner mudden vid fötterna för att förlänga byxbenet. Det har jag gjort på två par av Vilgots byxor i storlek 50 och de sitter hur bra som helst fortfarande.

Kevins födelsedagskalas

Vi hade Kevin idag. Igår fyllde han år så dagen har gått åt att fira honom med tårta, presenter och ett lunchbesök på McDonalds. Farmor Eva och faster Ebba var här också.

Det rådde ingen tvekan om vad i presentöppningsprocessen som var det roliga. Jag har aldrig sett någon vara så exalterad över att få öppna paket. Innehållet var mindre viktigt egentligen.

Kevin fick en leksaksspis, ett slags dockhus med massa möbler och gubbar och en radiostyrd helikopter. Helikoptern var nog favoriten. Den var inte helt lättstyrd, men lika rolig för det. Upp i taket skulle den för att sedan falla mot sin död. Om och om igen! Sedan fick en ballong vara med och leka.

att inte ha några rutiner blir lätt en rutin

Plötsligt har snart två månader gått och grabben har blivit stor! Nästan.

När jag har hört andra mammor prata om deras bebisars sovrutiner har jag hela tiden tänkt att Vilgot inte riktigt har några sovrutiner. Jag tycker att han sover lite när som. Vilka tider han sover och hur länge varierar från dag till dag. Jag har svårt att se något speciellt mönster i hans sovrutiner och har inte haft en tanke på att skapa några heller, förrän nu.

Nu när han börjar bli lite äldre har jag börjat försöka införa någon slags sovrutin, framför allt nattningen. Att han är en riktig sömntuta råder ingen tvekan om, sova kan han! Däremot är han lite av en nattuggla som sina föräldrar. Det vill jag försöka ändra på.
 Det har bara gått några dagar sen jag startade mitt rutinskaparförsök, men jag har redan insett att han visst har någon slags sovrutin, i alla fall när det gäller nattningen. Just nu händer det ofta att han somnar i min eller Christians famn och att vi lyfter över honom till spjälsängen när vi ska sova, vilket brukar vara kring midnatt. Försöker vi lyfta över honom tidigare än så har han sällan hunnit somna tillräckligt djupt och vaknar till och vill upp igen.

Just nu stör det mig egentligen inte jättemycket eftersom att jag får sova ut på förmiddagen och ofta är vaken så länge på nätterna. Men jag gissar att det inom en snar framtid kommer vara mer krävande att ha sin lilla knubb vaken så sent. Kan ju va skönt med lite egentid på kvällen också.

Jag vill kunna lägga honom i spjälsängen kring 21-22 medan han fortfarande är vaken så att han vet var han befinner sig när han somnar. På så sätt vet han var han befinner sig när han vaknar. Jag hade inte gillat att somna på en plats och befinna mig någon helt annanstans när jag vaknar. Framåt i tiden vill jag att han ska sova typ vid 19-20. Jag vill åt en nattningsrutin där han kan känna och förstå att det är dags att sova när vi lägger honom i spjälsängen vid den tiden.

Vilgot skrattar

Det började igår. Mmm, brr, ooo, aaaa! Nästan helt utan förvarning har lilleman lärt sig prata. Oj, vad han babblar på. Som att han vaknade upp och plötsligt visste hur det går till.

Idag satt vi en lång stund och pratade med varandra. Jag började härmas efter ett tag och då verkade han till slut bli lite provocerad av det. Det skulle jag veta! Tidigare har han gråtit när han har varit missnöjd, men nu när han vet hur man pratar kunde han ju berätta om sitt missnöje.

Senare på dagen tog vi oss en pratstund till. Denna gången filmade jag och hade total supertur och fick med hans allra första skratt. Sen fick jag lite annat med på köpet.

Berättelsen om bordet

Vilka människor det finns!

För lite mer än en vecka sen lade jag upp vårt soffbord på blocket. Torsdag (13/10) hörde en tjej av sig och ville köpa det. Vi var i Stockholm då så jag sa att hon kunde hämta det på Lördagen (15/10) när vi hade kommit hem.

När jag hörde av mig på Lördagkvällen visade det sig att hennes bil hade gått sönder så vi bestämde att hon skulle höra av sig när hon visste vilken dag hon kunde komma. På Tisdagen (18/10) fick jag två sms av andra intresserade så jag messade henne och frågade om hon fortfarande var intresserad. Det var hon och svarade då att hon kan komma till helgen.

På Fredagkvällen (21/10) frågade hon om hon kunde komma på lördagen (22/10), alltså igår. Det gick ju självklart bra! Men så igår gick jag ett sms där hon skrev att hon kommer idag istället, och idag ringde hon och frågade om jag tror att bordet får plats i hennes bil (!?) som tydligen inte är en kombi. Jag tipsade henne att fälla ner sätena där bak och kanske mäta med en tumstock (då måtten på bordet stod i annonsen). Kort efter samtalet fick jag ett sms där det stod att jag kan sälja bordet till nån annan för att hon har hittat ett annat bord..

Jahapp!

barn, tvätt och spontanfest

Igår var jag på stan och köpte en radiostyrd helikopter åt Kevin som fyller år idag. Vi ska fira honom med lite kalas imorgon när vi har honom. Det ska bli jättekul!

Vad är en runda på stan utan en fika på espresso house. Jag, Tina och Sofie tog en fika och då blev lillskrutten hungrig så vi fick sitta kvar tills hans blev klar. Det gjorde att jag kom hem en timme efter att min tvättid hade börjat. När jag kom ner till tvättstugan med det största tvättberget hittills gjorde jag den fasansfulla upptäckten att den ena tvättmaskinen är trasig. Vafan! Om det inte vore för att jag bestämde mig för att spontanfesta hade jag nog hunnit tvätta alla kläder. Jag tog det viktigaste och tvättar resten på Onsdag.

Christian är helt underbar som lät mig sticka iväg på spontanfest sådär! Jag gick på förfest hos Sofies vän Emelie som bor i huset bredvid mig och sen mötte jag upp Tina och folk och stack till HG. Trots att det var kravall igår var HG fullsatt. Det var sjukt trångt på dansgolvet, men jävligt kul för det!

När klockan var runt 1 ringde Christian och var minst sagt frustrerad, Vilgot hade gråtit non-stop i två timmar. Till en början är det hanterbart när ens barn gråter, men när man inte riktigt lyckas göra något åt det börjar frustrationen krya tätt inpå och då känner man sig jävligt hjälplös. Det är då man önskar att bebisen kunde prata och berätta vad som är fel.

Jag satte mig på nästa buss hem och när jag kom hem klockan 2.30 hade lillen somnat till slut.

Fadder

Efter världens längsta betänketid och velande fram och tillbaka och sen fram och sen lite åt sidorna och sen tillbaka och sen fram och tillbaka har vi nu bestämt vilka vi vill ha som Vilgots faddrar.

Det har varit helt omöjligt att välja egentligen. Det enda vi har varit helt säkra på är att vi vill ha en person från min sida och en från Christians. Personerna ska finnas i Vilgots liv om 10 och likaså 20 år och ska finnas där för honom och oss.

Känns som att vem man än väljer blir någon annan besviken för att man inte valde den. Jag har tre systrar. Hur väljer man en?! Ett tag funderade jag på att välja mellan mina föräldrar eller min moster istället, men det hade nog blivit samma sak där. Oavsett hur man väljer kommer någon bli besviken tror jag. Och över en så liten sak egentligen.

Att vara fadder innebär ju inget egentligen, det är ju bara en symbolisk sak nu för tiden. Alla de människor jag har nämnt nu kommer ju alltid vara en stor del av Vilgots liv och kommer alltid finnas där för honom ändå. Det är ju det viktigaste.

Från min sida valde vi att fråga min syster Malin om hon vill vara Vilgots fadder och det ville hon. Vi har inte hunnit fråga personen från Christians sida så jag tänker inte avslöja den personen än.

Inbjudningskorten

Jag köpte ju fina inbjudningskort till dopet häromdagen. Köpte två fina pennor i turkos och lila och hade en tanke att skriva olika stycken med olika färger. När jag väl kom hem och tänkte börja skriva upptäckte jag att korten är gjorda av ett glansigt material så pennorna funkade inte.. Då tappade jag motivationen och väntade till nästa dag.

Nästa dag provade jag en annan penna men det gick nästan lika dåligt så då blev jag sur. Christian hade från början föreslagit att vi skulle beställa hem färdigtryckta kort men det tar ju några dagar (och vi är nästan lite sent ute med inbjudningarna) och de kostar mer så det fick bli mitt förslag. I efterhand ångrar jag det eftersom att det nu har gått några dagar i alla fall!


Igår kom jag på att jag kan limma fast ett vanligt vitt papper på en av sidorna på kortet, den sidan jag ska skriva på. Så först satt jag och klippte och klistrade typ 20 kort och sen satt jag och skrev och skrev och skrev, och till slut blev jag klar. Trodde jag! Inatt, när jag vaknade för att amma, kom jag plötsligt på att jag glömt att skriva att man ska anmäla ev. allergi. Suck! Ska käka lite frukost och sen ta tag i det.

Knytisfika

Jag och Elin, driftiga som vi är, har dragit igång en knytisfika. Vi tyckte att en gång i veckan på öppna förskolan inte var tillräckligt så vi har bjudit in massa andra föräldrar och deras bebisar på fika varje Fredag. Tanken är att massa föräldrar och deras bebisar samlas hos en ny värd varje Fredag och fikar grejer som alla tar med sig, som ett knytkalas! Idag var vi 8 mammor hemma hos mig och det blev en hel del fika och en massa prat! Nästa vecka ska vi hem till en av mammorna som var här idag.

Det är kul att lära känna lite nytt folk tycker jag.

bäckenmätning

"Hejsan Hanna!

Nu har vi fått svar på bäckenmätningen som vi gjorde efter din förlossning. Det visar dig att du har lite trång bäckeningång, dvs den övre delen av förlossningskanalen är lite gracil. Det kan göra att barn har svårt att rotera neråt på det bästa sättet. Däremot är dina s.k. utgångsmått normala. Det betyder att ett litet nätt barn som har börjat rotera ner på ett bra sätt inte kommer ha några problem med att komma ut vid ett förlossningsförsök nästa gång. Är det däremot så att förlossningen inte kommer igång av sig själv eller om barnet som den här gången, förefaller stort, ska rekommendera dig ett planerat kejsarsnitt. Här får man förstås vara med och resonera kring strategin tillsammans med sin doktor. Du kom ju ganska långt i ditt förlossningsförlopp förra gången så själva öppningsskedet så långt kommer att gå fort och lätt nästa gång. Sedan handlar det om hur starka värkarna är, hur stort barnet är. Känner du att du absolut vill ha ett planerat kejsarsnitt nästa gång så tar du upp den diskussionen med din doktor i början av nästa graviditet.

Vänliga hälsningar
xxx xxx
Överläkare"

Inför dopet

Nu för tiden skriver jag två-tre inlägg per gång för att sen vänta typ en vecka innan nästa runda. Det är synd! Jag skulle vilja ha tid att skriva två-tre inlägg per dag, varje dag! Ska försöka skriva några fler i veckan och kanske sprida ut inläggen mer. Det blir roligare för er.

Igår fick jag tummen ur och ringde kyrkan om dopet så nu har vi ett dopdatum. Woho! Vi har småplanerat och lagt upp en budget för dopet och har dessvärre insett att vi kommer behöva begränsa antalet gäster. Det känns lite tråkigt, men när man lever på den lägsta möjliga föräldrapenningen får det bli så.

Jag började direkt att sätta ihop en fotobok åt Vilgot som vi tänkte att gästerna ska få läsa och sedan skriva i. Ena halvan av boken är som en liten berättelse från första ultraljudet, förlossningen och första tiden hemma. Andra halvan av boken är en gästbok där varje gäst får fylla i sitt namn, sin gåva och en hälsning. Efteråt sätter vi in en bild från dopet på varje gäst bredvid texten. Helst av allt skulle jag vilja att gästen håller i Vilgot på bilden men vi får se hur det blir med det. Det beror ganska mycket på hur Vilgot mår den dagen och så. Hur som helst tror jag att det blir en riktigt bra bok!

Idag gick jag och Malin till stan och köpte inbjudningskort, servetter och serpentiner till dopet. När vi ändå var på stan kollade vi efter kläder åt mig inför dopet. Jag har egentligen en hel del klänningar som jag får plats i eftersom att jag i princip levde i klänningar under halva graviditeten, men det är bara vardagsklänningar i t-shirtmaterial och känns inte helt passande på ett dop. Det är en hel del rea i affärerna nu och faktiskt en hel del fina klänningar så något borde jag hitta

Min mamma föreslog att jag ska lägga upp en önskelista här på bloggen inför dopet så det ska jag försöka hinna med i morgon.

Vi såg The Baseballs!

I Torsdags var Sofie, Christian och jag och såg The baseballs i Fryshuset. Sofie fick en biljett i födelsedagspresent och det var en minst sagt lyckad present om du frågar mig. Det är kul att själv få ta del av presenten man ger!

Konserten var riktigt bra! Till och med förbandet var för en gångs skull bra. Top Cats heter de, kolla in dem på Spotify!

Jag brukar inte gilla att gå på konserter för att det alltid är trångt och stökigt i publiken. Jag får lite panik av sånt. Är det dessutom en riktigt stor konsert ser man sällan artisten och då försvinner halva nöjet faktiskt. Jag är mer för mindre spelningar där publiken oftast är lugnare och man får en chans att verkligen se showen och inte bara höra den. Därför passade den här konserten mig perfekt. Publiken var pepp men inte stökig och lokalen var lagom stor.

Bilderna är tagna av Sofie.

En familjedag

Många morgnar vaknar jag av en liten som ligger och småbabblar och stånkar för sig själv. De morgnarna är det lite extra svårt att kliva upp ur sängen och fixa och dona och påbörja dagen. Varför skulle jag vilja kliva upp när jag kan sitta kvar i sängen och mötas av det finaste leendet som existerar. Idag hade jag en sån morgon, men till slut satte jag foten i golvet och då fick dagen officiellt börja.

Christian kom hem med Kevin en stund efter jag och Vilgot hade klivit upp. Det första som hände var att Kevin satte sig i soffan och klappade på Vilgot en stund. Det var en mysig stund!

Halv 12 åkte vi till Cloetta center på familjemässa och fick massa gratisgrejer. Det var självklart inte därför vi åkte dit. Det fanns massa skoj aktiviteter för barn i alla åldrar. Man kunde hoppa hoppborg, måla vid ett staffli, testa på att hoppa trampolin, kolla in läget i en polisbil osv. Vi såg Zillah och Totte en kortis, men mitt i showen tyckte Vilgot att det passade alldeles utmärkt att lägga rekordbajset Allan och då ville Kevin följa med och byta blöja.

Det var lite halv kalabalik med den där bajsblöjan. Vilgot skrek som aldrig förr och typ varenda toalett var låst av nån dum anledning så jag bestämde mig för att byta i vagnen. Bajset typ forsade ut på sidorna av blöjan och låg utsmetad över hela hans rygg. Vilgot var inte direkt sammarbetsvillig när han låg halvdränkt i sitt eget bajs så bajset vandrade vidare över andra kroppsdelar.. Efter mycket skrik och sådär trehundra våtservetter senare hade vi en ren bebis. Jag lyckades vara skillad nog att inte få bajs i vagnen. Visserligen låg han ju på ett underlägg, men småbarnsföräldrar vet att bebisbajs är magiskt och kan hamna var som helst. Något som däremot fick bajs på sig var min jacka, vilket är jävligt fascinerande eftersom att jag inte hade på mig jackan vid bytet...

Jonoli Design

I Lördags öppnade en ny barnklädbutik i stan. Jonoli heter den och den är awesoooome! Jag och Elin gick dit en sväng idag efter öppna förskolan och det var som att kliva in i en regnbåge. Absolut något för mig, och Vilgot såklart! Om någon är sugen på att köpa kläder till Vilgot är det hit ni ska gå! Jag blev alldeles förälskad i en jättesöt liten snuttefilt som såg ut som ett litet lapptäcke. En lappsnuttefilt!

Jag hade ingen kamera med mig så jag har snott bilder från Elins blogg!

Second hand

För några veckor sedan fick vi bland annat ett babygym som Christians föräldrar köpt till oss på en auktion. Det är mycket finare och mjukare än det fula, illröda, skruttiga som vi köpte på blocket.

Jag är helt förälskad i secondhand-shopping! Tänk att man kan få fräscha och ibland knappt använda grejer för hur lite pengar som helst egentligen. I Lördags köpte vi en gammal 60-talshylla, en kista och en leksaksspis på Prio1 som ligger i Tornby. Det gick visserligen på en rätt stor slant (450 kr + 250 kr + 100 kr) men det är rätt fina grejer som hade kunnat kosta mycket mer.

Ett tips!
På Prio1 har de några gratishyllor med kläder, krukor och småprylar som de fått in men av nån anledning inte tycker är värt att ens ta en symbolisk summa för. Om du håller på med nån typ av välgörenhet, känner nån hemlös eller hyperfattig människa eller kanske bara vill ha något gratis är det ett bra erbjudande. Gratis är ju gott!

Ergonomisk bärsele

Idag på öppna förskolan bar en mamma sitt barn i en ergonomisk bärsele som jag tyckte såg väldigt bra ut så jag var tvungen att fråga var hon hade köpt den. Hon hade beställt den från en hemsida som heter Edenbaby. Jag har en Babybjörn Original just nu och den är långt ifrån ergonomisk. Den funkar i max en timme för sen gör det så ont i ryggen så jag ska nog önska mig en ergonomisk bärsele i julklapp.

Efter att ha läst lite om de olika bärselararna på hemsidan känner jag att jag skulle vilja ha en Gemini bärsele. Med den bärselen kan man bära från nyfödda upp till 3-4 åringar, man kan bära på mage (med barnet vänt inåt eller utåt), på höft eller rygg och det går enkelt att amma i den. Däremot kostar den ju en hel del, men med tanke på hur mycket man ändå bär omkring på sitt barn dagligen kan det vara värt pengarna!

Födelsedagspresenterna

På Fredag är det tre veckor kvar till min födelsedag. Yaay! Ju äldre man blir desto mindre viktig tenderar födelsedagar vara för vuxna. Så funkar inte jag! I alla fall inte än. Min födelsedag är helig! Den är speciell och det är min dag. Jag gillar uppmärksamheten man får och ärligt talat, vem gillar inte att få presenter?!

I år har jag önskat mig väldigt nödvändiga presenter av mina föräldrar, nämligen pengar till vinterskor och vinterjacka. Inte det roligaste att önska sig, eller att ge bort för den delen, men det behövs! Har fått presenterna, dvs pengarna, för tidigt. Det börjar ju bli rätt kallt och just nu vandrar jag omkring i min vårjacka och ett par kalla converse-varianter. Det håller ju inte så nu har jag beställt hem en jacka och inhandlat ett par fodrade vinterskor. Imorgon ska jag köpa ett par ofodrade skor som jag kan ha nu på hösten.

Jag tycker ofta att det är svårt att hitta snygga kläder och skor så därför tipsar jag om de jag har hittat ifall att det finns någon vilsen själ där ute som känner likadant!

Jackan är från Topshop och kostar 95 pund, vilket enligt forex blir ca 1035 kr.

Höstskorna är från skopunkten och kostar 299 kr.

Vinterskorna är från din sko och kostar bara 399 kr vilket är alarmerande lite för ett par vinterskor så vi får väl se hur bra kvalité det är på dem. Hoppas, hoppas att det inte är allt för dålig! Egentligen köpte jag inte skorna för att de var billiga utan för att de är de enda par skor jag har sett som är fodrade OCH snygga. Det är alltid det ena eller det andra.

Det är röda skosnören på skorna så jag köpte till svarta skosnören för att kunna variera mig. Hela skon är fodrad men man vet aldrig hur kall och ruggig vintern kan bli så jag köpte till en fleecesula (som jag också kan ha i mina höstskor om de blir för kalla.).

Min dag

Idag har jag planer för heeela dagen faktiskt.

Det börjar bra! Fick ett telefonsamtal av Christian nu på morgonen. Han hade visst lite bråttom på morgonen och råkade ta min jacka till jobbet istället för sin. Suck! Jag ska vara ute hela dagen typ. Passande... Han måste verkligen ha varit stressad för att inte märka att han tagit fel jacka. De är inte ett dugg lika, varken till storlek eller färg. Aja, vad kan man göra. Får bli tjocktröjor istället.

Det fortsätter bra! Jag vaknade klockan 10 och insåg att jag hade missat mer än halva tvättiden. Tur att vi ska till Stockholm imorn så att jag kan låna mammas tvättmaskin för vi har fan inga rena kläder kvar. Med en bajsande, kräks-bebis går det åt!


Halv 2 ska jag mötas upp med Elin så ska vi promenera bort till öppna förskolan och chilla med de andra föräldrarna. När öppna förskolan stänger kl 16 ska vi promenera in till stan och kolla efter vinterskor. Jag har spanat in två olika par och hoppas att jag kommer hem med nåt av dem! Elin hade dock som krav att vi skulle fika på espresso house innan shoppingrundan och det var inte svårt att gå med på eftersom att Espresso house är mitt favoritfik!

Senare på kvällen dumpar jag Elin och kastar mig in på fika-round två fast med Erika och Hana. Det skulle inte förvåna mig om det blir Espresso house med dem också. Det blir trevligt! Sen är det kväll och då ska jag hem och äta sen kvällsmat och packa inför Stockholmsbesöket.

Pumpa

Innan Vilgot kom hade jag tänkt att jag skulle pumpa ut bröstmjölk dagligen så att Christian också kan få chansen att mata Vilgot i alla fall en gång om dagen. Vi vet ju alla att det sällan blir som man tänkt sig, men det är okej för Christian och då är det okej för mig.

Jag har pumpat dagligen i perioder, men med syftet att ge när jag har druckit alkohol. Till en början gick det jättebra att pumpa. Vilgot åt sig mätt och sen pumpade jag och det kom fortfarande en hel del. Vissa av hans måltider åt han inte lika mycket som andra och då kunde jag pumpa upp till 60 ml ibland utan problem. Men nu de senaste dagarna känns det som att jag inte producerar nåt alls nästan. Det känns som att det tar mycket längre tid för brösten att "fyllas på" nu än för nån vecka sen. När jag pumpar nu kommer det inte mer än max 20 ml och det är med mycket möda och slit.

Vilgot följer sin viktkurva bra så han får ju i sig vad han behöver vilket är det viktigaste. Så uppenbarligen producerar jag ju något, för annars skulle han ju svälta.

Nån som vet vad det kan bero på? Jag tycker att det är jättekonstigt att det plötsligt knappt kommer något alls.

The Baseballs

Imorgon åker jag, Christian, Vilgot och mina systrar upp till Stockholm. Varför? Vi ska se The Baseballs! Woop woop!

Malin ska inte på konserten, men hon hänger med upp till Stockholm ändå eftersom att vi stannar över helgen. Sofie fick en biljett av mig och Christian i födelsedagspresent och så köpte vi till oss själva också eftersom att det inte skulle va så kul för Sofie att gå själv och för att vi väldigt gärna vill se dem uppträda!

Min mamma ska vara barnvakt till Vilgot medan vi är iväg och tar några öl och går på konserten. Jag känner mig aspepp!

Mötet

Idag har vi haft Kevin, äntligen! Sist vi hade honom var när mina värkar satte igång för sex veckor sen och han var tvungen att åka hem tidigare. Efter det har vi inte haft honom på grund av flera orsaker. Först låg vi inlagda på sjukhuset, sen blev han sjuk, sen blev Christian sjuk och sen blev Kevin sjuk igen osv. men nu äntligen fick vi ses!

Första mötet mellan de två bröderna var inte sådär jättespännande. Det gick som jag hade väntat mig faktiskt. När Christian och Kevin kom innanför dörren satte jag mig med Vilgot på hallgolvet för att Kevin skulle få hälsa på honom. Kevin tittade på honom i två sekunder och vände sig sedan mot Christian och frågade om de kunde bygga en koja och sprang sedan till sitt rum. Så kan det gå.

Senare under dagen kom han fram och klappade Vilgot på kinderna och när vi föreslog att vi skulle fota dem två så ökade intresset ännu mer. Mot slutet av dagen försökte han trösta lillkillen varje gång han grät. Det var rätt sött faktiskt.

Nu när jag tittar på bilderna ser det ut som att både Kevin och Vilgot har ärvt Christians kinder. (fast Vilgot har mina kindben och vems Kevin har ärvt vet jag inte riktigt.) De har alla tre likadana ögon också. Han har riktigt fina ögon, Christian, så pojkarna är lyckligt lottade!

Den hemliga presenten

I Torsdags skrev jag ett inlägg om Mollys namngivningspresent, men eftersom att hennes mamma och pappa läser min blogg kunde jag inte avslöja presenten då. Nu när festen har varit är det dags att avslöja den. Det kanske säger sig självt att jag gillar den här presenten väldigt mycket eftersom att jag skriver ett helt inlägg om den. Är mycket nöjd!

Molly fick en kokbok som är uppdelad i fyra delar, årstiderna. Recepten är uppdelade efter vilka råvaror som är tillgängliga under årstiderna. Den är skriven av två mammor som tycker att det är viktigt att man vet vad sina barn får i sig. De har sammanställt den här kokboken tillsammans och har valt ut lättlagade recept som funkar för både småbarn och resten av familjen. Hela boken är laminerad så att den är enkel att göra rent om den skulle bli kladdig, vilket det mesta har en tendens att bli med småbarn i huset.

Jag vet att det är lite tidigt att tänka på fast föda men förhoppningsvis har de stor användning av boken senare. Jag tror att den här boken skulle vara välanvänd i vårt hem och hoppas att Elin och Jerre har stor användning för den senare också. Elin brukar dela med sig av sina recept och matidéer på sin blogg och vi har rätt lika tänk kring det mesta så jag tror att den här presenten passar dem.

Jag började med att plocka ihop en snygg outfit åt Molly på Lindex först. De har grymma kläder på Lindex, men jag ångrade mig rätt snabbt. Visserligen är det rätt kul att få kläder till sin bebis, om du frågar mig, men det finns en rätt stor risk att man redan äger de plaggen man får eller att någon annan också har haft den goda smaken att ge bort likadana kläder. Dessutom är kläder typ det vanligaste man ger i present så därför gav jag kokboken istället. Nöjd!

Elin fyllde år förra veckan så hon fick också en present. Jag följde temat och gav även henne en kokbok, eller tja, en bakbok. En muffinsbok om man ska va petig. Hon fick awesome muffinsformar och en fin giftbag också.
 

Ännu en utekväll för mamman

Jag har haft det megalyxigt med ännu en utekväll. Christian och Vilgot hade grabbkväll igår så att jag kunde festa loss med Ryttmarkerklanen och våra anhängare. Jag var dock inte helt på topp tyvärr. Har dragit på mig en förkylning som inte är allt för härlig, men vi hade skitkul ändå!

Jag träffade folk som jag inte träffat eller pratat med på länge och det är alltid kul. Väldigt många kom fram till mig under kvällen och sa att jag har världens sötaste son och jag ju kan inte göra annat än att hålla med. Är helt förälskad i honom och det är ju kul att också andra tycker att han är ett riktigt charmtroll. Samma personer berättade också att de läser bloggen. Det känns roligt att få höra att folk gillar den. I min lilla värld känns det som att typ bara min familj läser bloggen. Så för er skull (och min egen också faktiskt) ska jag försöka uppdatera oftare!

Det är himla härlig att komma hem efter en rolig kväll och mötas av världens finaste familj. Både Vilgot och Christian låg i soffan och sov när jag kom hem. Trots att jag var supertrött och lite full var det mysigt att få väcka dem (läs Christian) och ta oss alla till sängen och bädda ner oss för natten. Vilgot skulle visserligen ha mat innan vi fick sova, men vi myste ner oss i sängen och så matade jag där. Kom i säng halv 5 den här lördagen också.

Imorse när jag vaknade möttes jag av ett stort leende. Flera morgnar nu har han inlett dagen med stora leenden. Han har minsann rätt inställning till livet den där lilla. Det gör min dag att bli bjuden på sockersöta och minst sagt beroendeframkallande leenden. Jag tror att han känner igen min röst väldigt väl för ibland ler han när han hör mig trots att han inte ser mig. Det är lite galet hur snabbt allt går. Han pratar mer och mer också, framför allt när jag sitter och samtalar med honom, men även när han ligger ensam och chillar. Det är härligt! Ska se om jag kan få det på film så att ni också kan få uppleva det.

Visste du

Innan graviditeten trodde jag att jag visste en hel del om allt gravidrelaterat, men det gjorde jag inte och det visar sig nu att jag vet ännu mindre om tiden efter graviditeten. Nu kan jag ju bara tala för mig själv så jag vet inte om det jag skriver om är vanligt eller inte.

Visste du att man har eftersvettningar när man har fött barn? Det är precis vad det låter som, man svettas. Det är otroligt mysigt! Under graviditeten blev jag sjukt varm och värmen kom inifrån. Jag var ju rätt tjock och det var sommar så jag svettades så klart, men jag var mer varm än svettig. Nu är det tvärtom.

Kroppen förändras en hel del också. Det tänker man inte på, inte jag i alla fall. Inte trodde jag att jag skulle ha bristningar över halva kroppen och konstiga hängpattar vid 23-års ålder. Men det är rätt så lugnt för när man väl har sin finaste gullebebis är kroppen bland det sista man bryr sig om. Men jag ska inte lura någon. Det är klart jag tittar på min kropp och tänker Helvete! och undrar om magen alltid kommer se ut som en flabbig, fläskig vattensäng med sprucken asfaltsväg som motiv. Skillnaden på tiden före Vilgot och tiden efter Vilgot är att jag nu har mycket viktigare saker att bry mig om och då är det enklare att acceptera hur jag ser ut. Kan ju inte göra så mycket åt det i alla fall.

Det här om namn

På Söndag ska jag och kanske Christian på Mollys namngivningsfest. Christian jobbar till 17 och har inte bestämt sig för om han ska gå på festen eller inte. Men jag och Vilgot ska gå i alla fall, det vore oförskämt av Vilgot att inte gå på festen som hålls av tjejen han dejtar ju! Jag undrar vad jag ska klä honom i på Söndag. När man går på kalas ska man faktiskt klä sig lite festligt tycker jag.

Jag och mamma var på stan i Tisdags och då köpte jag en present till lilla Mollan som jag är väldigt nöjd med. Nu är det ju så att Mollys mamma och pappa läser min blogg så jag kan tyvärr inte avslöja vad det är än, men för att inte glömma bort att avslöja det ska jag skriva inlägget som avslöjar presenten redan nu så att jag bara kan publicera inlägget efter festen på Söndag.

På tal om namngivning har vi bestämt vad Vilgot ska döpas till. Han heter Vilgot Melker Nilsson Ryttmarker. Only the most awesome names in the world!

Det här om tid, prioritering och förkylningar

Vad svårt det är att hinna med bloggen! Jag vill så gärna skriva och kommer många gånger på saker jag vill skriva om, men när tiden väl finns har jag glömt allt och har ingen aning om vad jag ska skriva om. Skriver väl på lite nu så får vi se var vi hamnar.

Min mamma åkte hem till Stockholm igår. Hon har varit på besök här i en vecka och en dag och det har varit både trevligt och hjälpsamt. Det är rätt skönt att få en mjukstart i mammalivet. Jag har haft det riktigt lyxigt! När Vilgot föddes låg vi ju inlagda på sjukhuset så då fick jag avlastning och tips därifrån och sen när vi kom hem var ju både Christian och jag hemma och nu har jag haft Vilgots mormor som mer än gärna vaggar ledsen bebis och byter blöja. Idag är egentligen min första dag ensam så att säga.

Just nu ligger Vilgot i soffan och sover och då passar jag på att äntligen uppdatera här om allt möjligt. Det är tusen saker jag vill och borde göra under tiden han sover men det känns som att jag inte hinner med speciellt mycket av det. Det handlar väl om hur man prioriterar iofs. När han sover väljer jag ibland att sitta ner en stund och skriva meningslösa blogginlägg istället för att vika tvätten som tar över hemmet. När han är vaken och inte skriker utan ligger lugn och nöjd och tittar spännande på sin omgivning väljer jag att gulla med min fining istället för att låta honom sköta sitt medan jag städar och plockar i ordning här hemma. Ibland behöver man prioritera med hjärtat istället för med hjärnan. Lite skit i hörnen har ingen dött av. Sen har jag ju faktiskt varit ute och träffat folk och varit en del på öppna förskolan och då hinns inte hemmasysslorna med av uppenbara själ. Jag får nog låta bli att boka upp precis varenda dag så att jag hinner hålla efter i hemmet också.

Med massa bebisgull från alla håll och kanter har förkylningarna kommit ifatt och gullplutten är megaförkyld. Han har varit väldigt grinig de senaste dagarna och jag trodde att det var en sån period bara, men nu misstänker jag att det har varit så på grund av förkylningen. Stackarn är alldeles glansig och trött i ögonen och snorar förskräckligt mycket. Trots det har han haft en liten glad stund utan skrik och tårar idag. Jag fick till och med några leenden.

Bjuder på lite foton av min lilla fjärt. Han blir på nåt sätt bara sötare för varje dag som går, om du frågar mig. Jag kan dock vara lite partisk.

Första utgången

Jag hade tänkt vänta med min första fylla och utgång till min födelsedag som är om 1 månad och 2 dagar, men det blev ändrade planer. Kvällen på HG igår blev lyckad och jag känner att jag fick till en riktigt bra fylla. Jag är rätt känslig för alkohol och har lätt för att må illa när jag dricker. Jag var lite orolig för hur kroppen skulle reagera efter så lång tid utan alkohol, men det gick ju galant! Kul hade vi också!

När jag kom hem insåg jag dock varför de flesta väntar lite längre med att gå ut. Mina boobs var som två stenfyllda ballonger redo att sprängas typ. Jag var väldigt trött men kunde verkligen inte gå och lägga mig utan att pumpa ut allt och eftersom att jag hade druckit kunde jag inte ens använda det jag hade pumpat. När man är supertrött och full vill man inte sitta och pumpa ut bröstmjölk, man vill lägga sig i fosterställning och somna illa kvickt.

Jag fick dessutom veta när jag kom hem 3.30 på natten att Vilgot hade kräkts en hel del av ersättningen. Hans mage verkar inte riktigt gilla just den sorten. Han hade kaskadspytt över både sig själv och min mamma och STANK vuxenspya. Han är visserligen förkyld vilket kan ha bidragit till kräkningarna då det var en del slem i kräket. Det tog emot att behöva mata honom en gång till med ersättningen när jag visste att han eventuellt skulle spy igen av den. Han kände nog igen smaken av den för till en början ville han inte ta emot flaskan alls trots att han visade tydliga tecken på hunger. Han åt till slut 45 ml av 125 ml som han brukar äta och somnade gott om sen. När klockan slog 5 kom jag i säng och slocknade direkt!

Mina systrar vill att jag hänger med ut nästa helg igen och det kan hända att jag gör det, men då ska jag ha pumpat så att det räcker och blir över åt lilleman. Jag vill inte att han ska behöva kräkas och må dåligt, stackarn!

På HG kom vi på att vi skulle fota alla mina första händelser så här kommer de.

Första förfesten

Första garderobsinhängningen

Första toalettbesöket

Första dansen

Första shoten

Första hemgången

Mamman ska skaka rumpa

Igår skrev jag det här inlägget och precis när jag skule lägga upp det dog internet och ville inte funka igen så jag hann aldrig lägga upp det innan jag behövde sticka hemifrån. Därför lägger jag upp det nu. Men låtsas som att det är Lördagkväll när ni läser!

Idag ska jag ut och skaka rumpa på krogen för första gången sen Vilgot kom. Känner mig riktigt pepp på att få komma ut och bli lite rund om fötterna kan jag säga. Jag har visserligen druckit alkohol sen han kom, men bara en cider per gång. Ikväll har jag planer på att dricka fler än en cider och till och med shotta lite. Sist jag drack mer än en cider var på fattömningen i vintras, nån gång i mitten på December. Det var ett tag sen men nu jävlar! Woop woop!

Ikväll är det Traffic lights på HG. Är man i ett förhållande ska man klä sig i rött, om man är osäker ska man klä sig i gult och om man är ledig ska man klä sig i grönt. Jag har på mig en klänning i korall som jag lånar av Sofie eftersom att jag själv inte äger speciellt mycket i varken rött eller någon skarp rosa färg som ens lite påminner om rött.

Mamma ville helst gärna vara barnvakt och det fick hon så ikväll har både jag och Christian en barnfri kväll. Vi har Kevin imorn dock så Christian som ska köra bil tidigt imorgon kan inte vara ute och dricka som jag ska, men det kan va skönt och avslappnande att ha lite egentid oavsett vad man gör med tiden. Det blir lite av en win-win eftersom att stolta mormor får spendera en hel kväll med sitt kära barnbarn och pappa Christian, nybliven småbarnsförälder, får vila upp sig.

Nu ska jag göra mig i ordning! Woop woop!

En månad gammal

Igår fyllde skrutten en månad. Bara en månad! Det känns som att han har varit i mitt liv en halv evighet.

Med tanke på att han bara varit här en månad måste jag säga att han utvecklas i en rasande fart. Nu är det inte långt kvar tills han kan hålla huvudet uppe själv. Han han lett mot både mig och andra varje dag i en vecka nu och han pratar mer för varje dag som går. Han är mer med nu än i början och det går inte att missa hur mycket han anstränger sig varje dag för att ta in allt som händer.

Han är ju nästan en stor kille nu. Lång och tung om inte annat. Vi vägde honom idag hemma och nu är han uppe på 6 kilo till skillnad från de 5260 gram han vägde för 10 dagar sen. Det var också för 10 dagar sen vi mätte honom och då var han 57 cm lång vilket är ganska långt. Främlingar på stan gissar ofta att han är några månader. Stora killen!