Jag vet inte om det beror på hans förkylning eller kanske den nya tanden, men han är skitsvår att söva nu plötsligt. Det gör mig fullständigt galen och får mig att säga saker jag skäms över efteråt! Han börjar äta och håller till och med på att somna ibland men så plötsligt släpper han, vänder bort kroppen och huvudet och blir jättegnällig och ledsen/arg. När jag försöker vända tillbaka honom så att han kan ta bröstet igen, som jag kunde göra förr, blir han bara ännu argare. Dag som natt krånglar han. Inatt när han vaknade och grät gjorde han så direkt när jag skulle amma honom. Trots att han knappt var vaken. Då satte jag mig upp med honom liggandes i knät och DÅ började han äta som tur var.
Det är så jävla jobbigt, framförallt nu när vi alla är sjuka. Han har alltid varit så duktig på att sova. Jag fattar inte varför han nu plötsligt vägrar. Det känns som att han försöker hålla sig vaken. Någon som känner igen sig?
Det var så Liv började hålla på när amningen började krångla. Då funkade det oftast bättre att sitta, gärna lite framåtlutad. Hon krånglar ofta men bara på kvällen och då försöker jag så länge jag orkar sen ger vi ersättning och när hon är mätt och nöjd somnar hon. Det kanske inte alls är därför vilgot är ledsen men din beskrivning stämmer verkligen in på hur hon betett sig vid bröstet.
SvaraRaderaDet var så min knodd började när hon tyckte det var färdigmammat helt och hållet. Helt plötsligt, hon var nog 5 månader, jag hade tänkt att amma henne tills hon var minst 6 månader. Tji fick jag, hon hade dock väldigt god aptit för smakisar och gröt omgående.
SvaraRaderaSå där kan Molly vara när hon är övertrött. Mitt enda råd är att vara envis och lägga tillbaka honom till bröstet när han släpper, lirka in och hålla på. Till slut ger iaf Molly upp och inser att hon är skittrött och somnar. Men jag håller med, man blir SJUKT galen... :-/
SvaraRaderaKram!