Nu har vi provat att söva Vilgot i sin egen säng i några dagar och jag tycker mig märka en förbättring. Första gången låg han bara och skrek och vägrade ta nappflaskan, det var jävligt jobbigt.
Problemet vi hade var ju att han bara kunde sova i våra famnar och
vaknade så fort vi la ner honom. Bvc tipsade om att vi skulle lägga ner honom i spjälsängen, ge vällingen och finnas där, sjunga en sång och beröra honom
om han börjar gråta, men INTE lyfta upp honom. Vi provade det en kväll och det funkade inte alls lika bra som det vi gör nu.
Efter att ha provat bvc:s tips en gång kände jag att jag ville göra
något annorlunda. Jag provade att lägga ner honom i sängen och ge
honom flaskan, men de gånger han började gråta och vägrade ta flaskan
lyfte jag upp honom i min famn och började ge flaskan där för att bara någon minut senare kunna lägga ner honom i sängen utan problem. Det är den lilla skillnaden på att ha en liten som skriker sig till sömns och en som somnar i lugn och ro, att lyfta upp honom en kortis. Så skönt!
Jag märker en skillnad på nätterna också. Han vaknar lite olika tider om nätterna, nu när vi håller på att försöka hitta en bra rutin för sovtiderna på dagarna, men han vaknar i regel bara 2 gånger per natt, istället för 3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar