fredag 30 mars 2012

sju månader

Idag blir Vilgot sju månader. Sju månader känns inte så mycket men ändå är han så stor nu. Vår fina kille.



 Nu har han sex små söta tänder som är på väg ut och det är sjukt gulligt. För någon dag sen började han gnissla tänder och jag verkligen hatar det ljudet. Usch, det låter så äckligt! Många säger att deras små blir extra gnälliga när tänderna kommer, men jag märker ingen större skillnad. Han sover lite oroligare vilket tyvärr påverkar min sömn men han verkar inte tröttare eller gnälligare på dagarna för det.

Hans sovtider verkar ha förändrats lite. Förr sov han en kort stund typ kl 20 och sedan för natten från kl 22 till kl 8 men den senaste veckan eller så har han somnat typ 20.30 och sovit för natten fram till typ 7.30-8. Förmiddagsluren vid 9-10 är fortfarande kvar även om den är kortare än för några månader sen. Nu har han också börjat sova typ en timme efter lunch och det gjorde han inte för en månad sen när jag var hemma med honom. I övrigt sover han som vanligt.

När han inte sover är han väldigt aktiv och håller igång väldigt mycket. Han far ofta omkring i gåstolen och där kan han sitta/stå en längre tid utan att bli uttråkad. Han kan fortfarande inte krypa, men ställer sig på alla fyra allt oftare och gungar fram och tillbaka. När han ligger ner försöker han ofta sätta sig upp, men har inte listat ut hur har ska ta sig upp än. Han blir bara duktigare på att sitta stadigt och jag vågar numera lämna honom själv när han sitter. Det händer lite då och då att han välter och då brukar han bli ledsen.

Han har ett jävla humör, vår kille. När han inte får leka med sladdar och mobiler blir han skitsur och gråter och skriker upprört. Som med alla barn går det dock att distrahera honom med något annat relativt snabbt. Han har samtidigt väldigt nära till skratt för det mesta och är ganska lättcharmad. I alla fall av mig och Christian. Nya människor är han är lite mer skeptisk till i början, men det är bara sunt att inte köpa alla på en gång.

Han är så underbar! Ibland skrattar han för minsta lilla. Det kan räcka med en leende från mig. Det gör mig så glad att höra och se honom skratta. Det är fan terapi att komma hem till en glad och busig bebis efter en lång dag på jobbet. Han är ett riktigt busfrö!

På skötbordet vill han sällan ligga still utan ska hela tiden vända sig om och ligga på mage. Det har blivit lite av en lek för honom att vara på väg att vända sig och få mamma att välta tillbaka honom på rygg. Det är mer uppskattat av honom än av mig, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite kul. Att höra honom skratta är en av mina favoritsaker.

På matfronten har inte så mycket hänt. Han äter bra, som alltid. Jag ammar på kvällar och nätter och har inga planer på att sluta med det än på ett tag. Jag är dock lite rädd att mjölken ska ta slut om jag ammar för sällan så jag ska börja amma heltid på helgerna, dvs även på dagen. Jag försöker lite smått öva honom på att äta mat som inte är puréer. Jag har varit lite feg med det för att det känns så obehagligt att han kan sätta i halsen. Men tydligen är det ungefär lika stor risk att han sätter i halsen när han äter puré. Han är dock oftast inte så intresserad av att äta saker själv så det tar nog sin lilla tid. Det är också på tiden att vi skaffar en nappflaska med handtag så att han kan lära sig att dricka själv.

1 kommentar:

  1. Men du röker väl inte om du ammat? Oerhört själviskt och dumt!

    SvaraRadera