Tänk att Vilgot snart är 1 år. Nu är det bara en ynka månad kvar av min föräldraledighet som slutar strax innan han fyller år. Det är lite ångestladdat. Ska jag inte få spendera hela dagarna med min illa rumpnisse längre.
Den här månaden har en stor utveckling skett. Vilgot har övat en massa på att gå med hjälp av gåvagn, stolar och människor och blir stadigare för varje dag som går. Han kan till och med gå om man bara håller honom i en hand. Att stå själv utan stöd är han också duktig på, för att inte tala om att klättra. Han har klättrat in i vår öppna spis flera gånger och kommer upp i soffan om han klättrar upp i hörnet av divanen och den vanliga delen på soffan. Jag kanske ska tillägga att vi inte får elda i öppna spisen, så den står tom.
För nästan två veckor sen kom hans första ord. Mina systrar och mamma hävdar att han sa hej flera gånger plötsligt, men det var aldrig när jag var i närheten. Han gör ofta ljud som låter likt just ordet hej så jag vet inte om det räknas riktigt. Hehe. Det första ordet jag hörde honom säga var i alla fall mamma. För flera månader sen var det allt han sa, men då var det ju bara ljud för honom, han sa ma ma ma åt allt. Sen plötsligt slutade han med det och gick över till pa pa pa hur länge som helst. Men så när vi var i Stockholm för två veckor sen började han säga mamma maa mamamama mamma mam osv. så fort han blev ledsen. Först var jag osäker på om han verkligen menade mig eller om det bara var gnälljud, men sen märkte jag att det var mig han menade för att han ofta gnällde fram det när jag lämnade rummet. För en vecka sedan sa han mamma direkt till mig utan att gnälla så jag räknar den dagen som dagen han sa sitt första ord. Han sa faktiskt sina två första ord vid samma tillfälle. Mamma. Ja, Vilgot svarade jag. Hej. Fick jag som svar.
Han sjunger, dansar och spexar mest hela dagarna och charmar alla i sin omgivning när han är på bra humör. Han älskar att dansa, det syns tydligt när vi sätter på musik. Favoritlåtarna nu är nog The lions sleep tonight och dansa pausa. Han reagerar alltid lite extra positivt på klubbmusik, min teori är att det beror på att jag var ute på krogen och dansade en hel del när han låg i min mage.
Han är väldigt förtjust i att äta på folks tår och fingrar av någon märklig anledning och bjuder alltid på världens sötaste skratt efteråt. Ett riktigt busfrö! Förutom hans märkliga intresse för fötter intresseras han nu också av saker omkring honom och pekar på allt möjligt för att ta reda på vad det är. När han pekar på klockan ljudar han oftast k samtidigt. Annars är lampor, tak och träd favoriter att peka på.
Sömnen har jag varit väldigt orolig över, men nu börjar det ordna upp sig. När jag slutade nattamma gick vi över till välling eftersom att han fortfarande vaknade på nätterna. Jag har gått och oroat mig över att han kommer fortsätta vakna på nätterna för alltid typ och kände att vi måste vänja av honom från det. Många använder metoden att låta sina barn skrika och gråta sig till sömns och säger att det funkar jättebra till slut, men vi provade den metoden en kväll och det var inget för oss.
Vi gör såhär istället. Han får välling vid läggdags kl 20 som alltid, men vid de två gånger han vaknar på natten får han ingen välling längre utan då vaggas han till sömns. När vi började ändra på omnattningsrutinen var det en massa protester från hans sida och det kunde ta 40 - 60 minuter att söva om honom utan välling, men nu är vi nere på 15-20 minuter. Jag brukar plocka upp honom och stå upp och vagga i någon minut tills han börjar blunda och då sätter jag mig ner med honom i famnen och sover sittandes i typ 10 minuter innan jag lägger ner honom i spjälsängen igen. Lätt som en plätt och så himla skönt att bli av med nattmålen. Visserligen vaknar han fortfarande om nätterna, med undantag för två nätter, men det är en bit på vägen och min förhoppning är att han kommer börja sova hela nätter av sig själv med tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar