Det känns som att de här tre veckorna har pågått i en evighet. Hade det inte varit för bristen på rutiner som tydligt avslöjar oss hade jag nästan själv haft svårt att tro att jag för tre veckor och en dag sen satt utan bebis i famnen.
Det är faktiskt häftigt hur mycket han har utvecklats på bara tre veckor. Det känns som att han är mer med nu än för bara en vecka sen, när han väl är vaken dvs. Hans mimik har utvecklats en hel del och han har en hel del ljud för sig. Kan sitta och ta in allt i timmar. Det är svårt att tröttna! För några dagar sen började han med en ny grej där han trycker tungan mot underläppen medan han putar med munnen. Det är väldigt gulligt, men jag har ingen aning om vad han håller på med.. Han har slutat skela på heltid nu också. Jag älskar dock när han gör det, men måste ändå erkänna att jag är glad att det inte är en permanent grej. Ett skelande spädbarn är supergulligt, en skelande tonåring - not so much!
Han är en rastlös kille, det måste jag säga, tror han har ärvt det från mig, även om min rastlöshet sitter mer i huvudet än i kroppen.. Endast tre veckor gammal och redan vill han upptäcka världen. Han är också en väldigt sömnig kille så han sover mycket, men när han väl är vaken ligger han och sprattlar och nöjer sig verkligen inte med att ligga still och stirra upp i taket. Nej nej, han ska upp och stå trots att han saknar mag-, rygg- och benmuskler nog för att hålla uppe den knubbiga bebiskroppen.
Nu är jag ingen expert på bebisars utveckling, men jag tror att han har rätt starka nack- och benmuskler för att bara vara tre veckor gammal. Huvudet behöver vid det här laget ganska lite stöd och jag känner hur han försöker riktigt mycket att stå och nästan hoppa (dvs, spjärna emot med mycket kraft) när jag håller honom upprätt i en stående position. Det kan hända att jag är lite partisk, men jag måste säga att han är väldigt duktig, mitt lilla troll.
Jag har testat amningsnappen också, tyckte den funkade bra i början men efter ett tag började hon spotta ut hälften av mjölken så jag var dyngsur efteråt, tror det rann till för mycket mjölk pga vakuumet. På bvc sa de att jag skulle sluta med nappen och bara ge bröstet för att hon skulle öka mer i vikt så har bara använt den 2 ggr sedan dess. Problemet är att jag får ont. Hon tar ju bröstet, man hör att hon sväljer men jag får som sagt jätte ont för det mesta och har även ganska ont mellan amningarna. Jag antar att det är för att hon ligger fel/har fel sugteknik men jag vet inte hur jag ska få till det så att det blir bättre. Hon blir ju mätt och så.
SvaraRaderaPå bvc såg amningen bra ut och på bb med men ändå går det ju inte alls bra. Känner mig helt rådvill. Vill inte lämna lägenheten och när jag måste iväg vill jag inte ta med henne för att jag är rädd för att amma bland folk eftersom det inte funkar så bra.
Vet inte alls vad jag ska ta mig till.