tisdag 8 november 2011

Utvecklingen

Nu när Vilgot är äldre har han börjat uppmärksamma allt omkring sig mycket mer.

Tv:n är guld värd! När han börjar bli lite trött sådär på eftermiddagen så blir han alldeles lugn och avslappnad av att titta på tv. Visst vill han avbryta tv-tittandet med lite skrik och gnäll sådär emellanåt, men när magknipet har lugnat ner sig blir han lika lugn och harmonisk som innan. Idag har han tittat på ett helt avsnitt av Dexter som vi såg på medan vi åt kvällsmat. Det var skönt att kunna äta en hel måltid utan att bli avbruten! Efter det såg vi Ensam mamma söker och det var han också intresserad av. Men bäst är nog Teletubbies.



Han älskar att titta sig i spegeln och filura på vem den där killen mittemot honom är. Häromdagen stod min mamma med honom vid spegeln så att han hade spegeln till vänster om sig. I flera minuter tittade han först till vänster på spegeln, sen vred han huvudet 180 grader och tittade till höger, sen tillbaka till spegeln osv. Det var en väldigt rolig syn. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Lite då och då upptäcker han också sina fötter. Han gör inte så mycket med dem just vid upptäckten. Han tittar mest. Faktum är att han sparkar och har sig med fötterna mer när han inte verkar ha koll på att de sitter ihop med hans kropp, men det är sött när han väl upptäcker dem. Det ser ut som att han försöker lista ut var det är för något.

Han är väldigt aktiv med händerna också. Han kan greppa saker, det gör han varje dag, men än så länge känns det mer som en impuls än en aktiv handling. Lite då och då gör han dock tappra försök att greppa diverse saker och det är ju minst sagt en aktiv handling. Visserligen en misslyckad aktiv handling, men han är på god väg. Han har t ex kärat ner sig i våra soffkuddar. Det finns nästan inget gulligare än när han försöker sig på saker, som t ex att greppa en soffkudde. Han sträcker ut armarna och kämpar med hela kroppen så att hela han skakar. Hans överläpp putar ut och formar den sötaste halva pussmunnen jag någonsin sett. Ibland snor jag en puss mitt i hans försök att genomföra vad det nu är han försöker genomföra.

Jag tror att det är dags för honom att vända på sig inom en snar framtid. Viljan verkar i alla fall vara på väg. Ibland försöker han välta sig så att han hamnar lite halvt på sidan, men så åker han tillbaka på rygg. Han verkar inte bry sig så mycket om det där dock. Det är så mycket annat på gång med motoriken, allt kan ju faktiskt inte komma på en gång. Jag behöver nog öva magliggeriet lite mer om han ska palla med att vända sig till mage. Det är så lätt att glömma dock.

Det blev en lång genomgång av vad han kan och nästan kan osv. Så nu vet du.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar