Vi såg En geishas memoarer och den var inte jättebra. Ganska osammanhängande och väldigt lång. Tur att sällskapet var så bra! Molly och Vilgot sov i skift mest hela tiden. När den ena somnade vaknade den andra och vise versa.
När vi lagade maten låg Molly och Vilgot på golvet och tittade lite halvskeptiskt på varandra och gjorde nåt enstaka försök i att interagera. Molly var väl den drivande av dem två. De är båda lite för små för att uppskatta varandras sällskap än så länge. Vilgot, som hellre observerar än kommunicerar, fattar inte riktigt vad Molly vill när hon skriker till med små lyckoskrik. Hon är ju en solstråle som sin mor och verkar gärna vilja interagera med knubbis, men han börjar oftast bara gråta. Hon är ju visserligen en månad äldre än honom och när de är så här små kan en månad göra rätt stor skillnad. Jag ser fram emot när de blir äldre och kan leka tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar